Anna och jag fick barn samtidigt och i somras träffade vi varandra av en slump på ett kafé. Vi började umgås lite och hon introducerade mig till sin eminenta Stickklubb. Det är en samling virk- och sticktokiga tjejer som träffas ett par gånger i månaden och dricker en massa te, äter godsaker, pratar och handarbetar litegrand också. Ikväll var vi hemma hos mig, bara halva styrkan men dock ändå. Tack flickor för en mysig kväll!

Min lilla brorson Ascot fyllde tre år i oktober och fick välja vad han ville ur "25 små gulliga amigurumidjur" av Annie Obaachan, och valde en häst. Han fick också en Ascot-ryttare som jag virkade med det här mönstret som bas.

Jag har alltid ett eller oftast flera virkprojekt på gång. Det är bra att ha lite olika grejer med olika hög koncentrationsnivå på. Mormorsrutor går till exempel utmärkt att virka framför en film eller i bilen, eftersom de kräver minsta möjliga ansträngning och dessutom inget mönster. Däremot är det mördande tråkigt efter uppåt 100 rutor... När man virkar andra lite mindre och pilligare saker måste man ju ofta räkna maskor, så det gör jag oftast när jag kan koncentera mig lite mer. Att ha två projekt med olika svårighetsgrad på gång samtidigt är alltså bara bra, även om jag egentligen helst vill göra klart en grej innan jag börjar på nästa.

Sommarens framför-Gilmore-Girls-projekt har varit denna mormorsrutefilt som aldrig tycks bli klar. Jag har garn till lika många rutor till men frågan är om det inte är bättre att bli klar med en mindre filt än att föralltid vara halvfärdig med en stor...?

Det här är början på en luftballong som ska hänga som prydnad i fönstret i Ludvigs rum. Eftersom jag virkar med dubbelt garn och dessutom mycket hårt, så får jag kramp i handen efter varje varv och måste vila fingrarna en stund. Det går därför ganska långsamt med det här projektet också...

I augusti var vi på utställningen "Hemslöjden" på Liljevalchs, där 2000 hemslöjdare från hela landet hade smyckat varsitt löv. Otroligt häftigt och insiprerande!

På bilen står min mamma och beundrar lövet med pärlplattan som föreställer prinsessan Estelle, längst upp i vänsta hörnet.

Ludvig tycker om sin plingande boll. God är den att stoppa i munnen också, såklart.

Taxen Gunnel bor hemma hos Maria. På just den här bilden är hon trött eftersom den är tagen en söndagsmorgon, och Gunnel är ett riktigt partydjur.

I slutet av min graviditet drabbades jag av en ovanligt stark virkmani. De här bokstäverna kämpade jag med under de där sista sega och långsamma veckorna. Det var väldigt viktigt för mig att det skulle vara klart när Ludvig kom ut, och jag satte de sista stygnen i dem dagen innan förlossningen. Och det var ju tur, eftersom nyfödda som alla vet är läskunniga och uppskattar att ha sitt namn ovanför sängen redan från dag ett. Den söta giraffen Leif, som ni skymtar på hyllan i vänstra hörnet, har min fina kollega Mia virkat till Ludvig. Mia var den som stöttade mig när jag var ny i virksvängen och inte fick till mina magiska ringar. Hon var också ödmjuk nog att inte skratta åt mig när jag inte visste skillnaden på bakre och främre maskbågen. ;-)

Under graviditeten virkade jag också djuren till den här skötbordsmobilen. Det var lite svårt att få alla djuren att titta in i kameran samtidigt, och krabban ville inte alls vara med utan gömde sig bakom apkompisen. Så kan det gå! Detta ärhur som helst det mest uppskattade jag virkat, för Ludvig fullkomligt älskar sina mobildjur och får gladfnatt varje gång han ser dem.

Förra hösten hade jag dille på att virka godsaker, till min gulliga brorson Ascots förtjusning. Här är ett urval mumsigheter som han har fått av mig.

En nybliven tvååring med sin hamburgare. Vad ska han få på sin födelsedag i år, tro?

En Norrköpingsfödd "skaffa-liv-katt" som numera är skåning och bor hos Malou i Helsingborg.

Här kommer några bilder på saker som jag har virkat:

Mamma fick kakor och tårta på mors dag.

Gott gott!

Babyconverse till lilla Elsa.

Mamma fyller år på lucia-dagen och fick ett luciatåg i present.

En grodbakelse trivs bra hemma hos Annika.

Hej och välkommen till min virkblogg!

Här kommer jag att lägga upp bilder på mina alster, samt lite mönster och länkar. Jag började virka hösten 2010. Innan dess hade jag aldrig hållt i en virknål, och inte heller varit särskilt intressead. Men så såg jag Irmas fina amigurumi-Mumin och blev inspirerad. Dagen efter köpte jag en virkbok, virknål och tråd och satt och virkade på tåget Malmö - Norrköping, med detta fantastiska resultat:  

Sedan dess har jag blivit bättre. :) Jag har virkat diverse amigurimidjur, kakor, bullar, bakelser, frukter, mat, tofflor och mycket mer. Jag kommer att lägga ut bilder allteftersom.